Följ med till en av Sveriges vackraste platser, Mjällåns dalgång! Den sträcker sig från Bastusjön i Ångermanland till Indalsälvens delta i Medelpad, en sträcka på ca 45 km.
Peter Persson paddlar genom Mjällådalen våren 2018.
Följ med till en av Sveriges vackraste platser, Mjällåns dalgång! Den sträcker sig från Bastusjön i Ångermanland till Indalsälvens delta i Medelpad, en sträcka på ca 45 km.
Peter Persson paddlar genom Mjällådalen våren 2018.
Stigarna i Mjällådalen erbjuder både lättare vandring och turer i något svårare terräng. På sidan vandringsstigar finner du tips och förslag på olika utflyktsmål.
Du kan även läsa mer i inläggen som skrivits om våra vandringar
Fler vandringstips finner du på ljustorpsvandring.se
Genom den animering av Mjällåns dalgång som tagits fram av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och som är baserad på höjddata får vi uppleva nipor och raviner utmed Mjällån från Stavreviken i Medelpad till Västanåfallet i Ångermanland.
Gör så här för att se filmen med långsammare uppspelning: starta filmen, klicka på symbolen kugghjulet längst ner till höger, sedan snabbhet och välj hastighet.
Mycket nöje!
Fler filmer från Mjällådalen finner du på sidorna:
Geologi/Mjällådalens dalgång, animering – över ett begränsat område mellan Jällviksforsen och Svartbäcken visas jordarterna i ytan.
P4 Västernorrlands reporter Ulla Öhman vandrar längs Mjällån med Elisabeth Nilsson. Vid Västanåfallet möter Åke Svedlund och Lars-Ola Norén upp för att berätta om fiske och annat.
Via länkarna nedan kan du lyssna på P4 Västernorrlands reportage Mjällådalen:
Reportaget från Mjällådalen sändes i P4 Västernorrland den 12 juli 2017.
Ulla Öhman, P4 Västernorrland, intervjuar Torbjörn Engberg, enhetschef för skyddad natur på Länsstyrelsen i Västernorrland.
Läs mer och lyssna på inslaget om Mjällådalen i P4 Västernorrland från den 12 juli 2017.
Tidningen Sveriges Natur lät sina läsare föreslå vackra naturupplevelser. Sveriges vackraste natur finns i Västernorrland.
Vinnaren Höga kusten gör sällskap med Mjällådalen som placerade sig på femte plats. Två storslagna platser med vandringsleder som bjuder på vackra och intressanta naturupplevelser.
Läs mer i artikeln Läsarnas val: Sveriges vackraste Natur
Här finns Sveriges största förekomst av det sällsynta gräset sötgräs, en fantastisk levande geologi och 100-talet hotade arter. Mjällåns dalgång har extremt höga naturvärden och är ett fint utflyktsmål.
– Vårt förslag är att området avsätts till nationalpark, säger biologen Stefan Grundström i Härnösand.
Läs mer i artikeln från den 23 augusti 2016 på allehanda.se
Den sällsynta svampen, som är en av fem fridlysta svampar, har setts på flera platser i Västernorrland i år.
Bombmurkla, Sarcosoma globosum, är en hotad skålsvamp som främst växer i granskog.
Arten hotas av skogsbruksåtgärder som leder till att mosstäcket försvinner. Det är därför viktigt att skydda de lokaler där arten påträffats. Bombmurklan är klassad som sårbar (VU).
Läs mer och lyssna till inslaget på svt.se/p4 från den 23 maj 2016
Sällsynta svampen bombmurkla på flera platser i Västernorrland
Under höstens inventeringar har ytterligare en ny art hittats som är både rödlistad och signalart, grantaggsvamp Bankera violascens.
Fyndet skapade förstås mycket glädje eftersom arten är ytterligare en bekräftelse på Mjällådalens höga naturvärden.
I boken Signalarter- Indikatorer på skyddsvärd skog, som är utgiven av Skogsstyrelsen, är grantaggsvamp utsedd till signalart för örtrik, kalkpåverkad granskog med höga naturvärden. Grantaggsvamp är en mykorrhizasvamp som lever i symbios med gran och är spridd i stort sett hela landet. Svampen är känslig för slutavverkning och är sällsynt förutom i kalktrakter. På grund av en vikande population är grantaggsvamp bedömd som nära hotad (NT) på svenska rödlistan.
Grantaggsvampens hatt och fot är violettgrå eller brunaktig. Taggarna, som löper ner en bit på foten, är vita. Ett annat kännetecken är att svampen har en svag doft av curry!
Läs mer
Artdatabanken, Rödlistan 2015
Text: Sofia Lundell
Ett böljande hav av gröna bollar. Så ser en fläck bollvitmossa Sphagnum wulfianum ut i grodperspektiv.
Vi hittade denna mossa då vi var ute och skogsinventerade i Mjällådalen, och den gjorde oss särskilt glada eftersom den är en så kallad signalart. Signalarter är vårt främsta verktyg då vi bedömer naturvärdena i en skog. Flera fynd av olika signalarter indikerar att skogen är särskilt värdefull ut ett biologiskt perspektiv. Så här går det att läsa om bollvitmossan i boken Signalarter-Indikatorer på skyddsvärd skog:
”Bollvitmossa är en bra signalart inom hela sitt utbredningsområde. Vanligast är den i naturvårdsintressanta tallsumpskogar… Arten indikerar skogsmark med stabila hydrologiska förhållanden och sannolikt även lång skoglig kontinuitet.”
Hur känner man då igen denna bollvitmossa?
För det första gör den skäl för sitt namn med sina klotformiga toppskott.
För det andra kan man alltid säkra sin artbestämning genom att studera stammen. Stammen skall vara alldeles svart och när man bryter den skall det höras ett litet knak!
Text: Sofia Lundell
Lördagen den 10 september 2012 kom 8 vandrare, 4 svampkonsulenter och 3 hundar för att besöka Mjällådalen.
Den ursprungliga planen att gå den nya leden till Västanå fick skrinläggas på grund av höga vattenflöden, bron över Svartbäcken var översvämmad.
Läs mer om vandringen på Höga flöden ändrade vandring
Välkomna till en vandring bland trolska raviner, hisnande nipor och naturhistoria i Mjällåns storslagna dalgång.
Lördagen den 8 september kl 10.00- c:a kl 16. Geologerna Karin Grånäs och Johan Norrlin guidar.
Samling vid infarten till Jällviksbron c:a 8km söder om Västanå på väg 331. Vi vandrar c.a 5 km i kuperad terräng längs Tuna fäbodstig. Ta med matsäck, stövlar/kängor samt kläder efter väder. För frågor, ring Karin Grånäs 018-179219.
Läs artikeln i Sundsvalls Tidning
Lördagen den 18 augusti genomfördes en utflykt efter Flottarstigen i Mjälldalen. Det var 5 personer som vandrade stigslingan på 3 kilometer i fint sensommarväder.
Vi vandrade genom gamla åfåror, över nipor, förbi gamla flottarplatser och vi passerade en kallkälla. Dessutom fanns många intressanta växter att titta på efter stigen som t ex sötgräs och kandelabersvamp. En av deltagarna hade själv flottat som ung, så vi fick även ta del av intressant förstahandsinformation om vad det innebar att vara flottare. Förutom det deltog även två nyinflyttade holländare på utflykten som ville lära känna mer av Sverige. Vi avslutade med att stanna till och titta på den dramatiska nipan vid militärbaracken norr om Åsäng, efter 331:an.
För mer information se: http://www.upplevljustorp.se/dokument/18%20Flottarstigen.pdf
Text: Lena Liljemark och Elisabeth Nilsson
Foto: Lena Liljemark
Dagens inventering i Sandmon i Mjällådalen bjöd på en trevlig överraskning: blommande missne Calla palustris i hundratal!
Missne är en sagolikt vacker växt som växer i skogskärr. Från spetsen av en grov rotstam utgår stora, blanka, hjärtlika blad och robusta blomstjälkar.
De oansenliga blommorna sitter i en tjock kolv och nedanför kolven fäster det stora vita hölsterbladet som ger blomman dess skönhet.
Efter blomningen bildas små röda frukter, fyllda med klibbiga frön som lätt fastnar på förbipasserande djur och människor.
Text: Sofia Lundell
Vi var 12 vandrare som hängde på Elisabeth längs Västanåleden.
Genom både gammelskog och delvis nyplanterade raka led av granar. Längs nipor och krång. Vi klättrade ömsom i branter och ömsom gick vi längs plana skogsbilvägar. Lavklädda aspar i jätteformat, lågor täckta av mossa och tickor av olika slag beskådades.
Naturligtvis blev också tid för fika när vi kunde hitta en plats där det blåste lite som höll myggen borta. Borta höll sig också regnet som man hotat med skulle komma. Sammanfattningsvis en alldeles perfekt tur en lördag i juni!
Text: Stig Carlsson
sgu.se: Mjällåns dalgång – trolska raviner och hisnande nipor
”Dramatisk natur i stilla dalgång. Vid Mjällån kan du se en del av Sveriges kvartärgeologiska utveckling – en utveckling som fortfarande pågår.”
Sverige utser Geologiskt arv 2012 – du röstar!
”Ett dramatiskt meteoritnedslag, en hisnande dalgång eller en mytomspunnen sjö. I sommar utser Sverige årets mest spännande och värdefulla naturformation. Var med och rösta – du också!”
I Mjällådalens Hammarbacken har fynd av fyrflikig jordstjärna gjorts för andra året i rad.
Fyrflikig jordstjärna Geastrum quadrifidum är en sällsam skapelse. Som ung liknar den en lök som ligger under jorden. På hösten spricker löken upp i flera flikar som böjs tillbaka ända tills hela svampen ”står på tå”. Denna uppsprickning gör att svampen skjuts upp ur jorden och att en rökboll blottas. Rökbollen som är full med sporer hamnar då i en högrest position som underlättar sporspridningen.
Fyrflikig jordstjärna växer i gammal barrskog, gärna i barrmattor och på mossiga stenblock. Arten är klassad som nära hotad (NT) på Svenska rödlistan och är en signalart enligt Skogsstyrelsen. I boken Signalarter- Indikatorer på skyddsvärd skog kan man läsa att jordstjärnan visar på höga naturvärden och en miljö som hyser andra rödlistade och ovanliga arter.
Läs gärna mer om fyrflikig jordstjärna i Artdatabanken.
Text: Sofia Lundell, inventerare i Mjällådalen
Skydda den unika naturen i Mjällådalen
Öppet brev till Sveriges medborgare
Många vackra ställen finns i vårt land men ett av de vackraste torde vara Mjällådalen i Västernorrland. Har du någonsin varit där, långt från storstadens buller och stress? Har du lyssnat till Mjällåns porlande då den slingrar sig fram emellan höga, branta nipor? Har du gått på en stig som följer en smal getryggsås, eller ringlar sig fram bland träden längs ett stup ned emot Mjällån? Upplevt den vackra rogivande skogen eller den kittlande vildmarken? Luktat på det kaneldoftande sötgräset eller upplevt skönheten i den häpnadsväckande kandelabersvampen?
Mjällådalen är ett sammanhängande skogsområde fullt med allt detta och mycket till. Området sträcker sig från Mjällåns södra delar i Timrå kommun nästan ända upp till Viksjö i norr i Härnösands kommun, Västernorrland.
Bara att vandra längs stigarna i detta område är ett äventyr. Naturintresserade har här ett paradis, men även de som inte vet hur man skiljer på sötgräs och glesgröe eller var man finner koralltaggsvampen eller lunglaven kan njuta av denna plats. Mjällådalen har något för alla.
Just därför borde Mjällådalen få det skydd den rättmätigt behöver. I dalen finns unika strandformationer som hotas av skogsbruket. Men inte nog med det. I hela landet pågår en skövling av våra skogar där skog kalhuggs och ersätts med träd; plantager med bara plats för ett trädslag som enbart finns där för att uppfylla produktionssyften. 2000 arter hotas av utrotning till följd av skogsbruket, men en del av dessa fantastiska arter har sin fristad i Mjällådalens blandskogar. Vem som helst kan promenera där och hitta dem.
Jag tänker utmana dig som läser detta. Ja, utmana! Om du någon gång har vägarna förbi Västernorrland, besök Mjällådalen och promenera lite där. Eller varför inte besöka en skog i din närhet? Känner du till någon orörd skog? Berätta sedan om din upplevelse för någon, här eller bara för bekanta. Fundera sedan på hur det kändes att vandra i dessa marker. Jag blir uppenbart förvånad om besöket lämnat dig oberörd!
Fundera sedan vidare – borde inte Mjällådalen skyddas? Borde inte alla Sveriges skogar skyddas? Är det inte dags att stoppa skogsskövlingen?
Text: Johan Moberg, Deltagare i Forskningsresan 2009 och 2011
Under sommaren har Johan Moberg, studerande på Mittuniversitetet inventerat längs Mjällån på uppdrag av Timrå kommun.
Johan har ett brett intresse för naturvård och miljöfrågor och har gjort ett bra jobb i stort sett på egen hand. Uppdraget var i första hand att i ett delområde räkna antalet plantor av sötgräs enligt floraväkteriets metodik. Dessutom noterade han de fynd han gjorde av andra rödlistade kärlväxter, myskmåra, knärot och glesgröe.
Resultatet visar på att sötgräs har stora populationer längs dalgången. Johan har räknat drygt 6 000 plantor i ett delområde som grovt sett motsvarar cirka en tiondel av dalgången.
Omräknat till en population längs hela Mjällådalen så har vi minst 60 000 plantor.
Nordens största förekomst av sötgräs?
Trots en ganska detaljerad inventeringsinsats missar man en del bestånd och det finns också en del förekomster ganska långt från ån. Totalt sett är min bedömning att vi har uppemot 100 000 plantor längs ån. Det betyder att det enligt art- och habitatdirektivets terminologi råder gynnsam bevarandestatus för sötgräs i området. Den naturliga dynamiken i Mjällådalens med översvämningar och skred är en förutsättning för denna störningsberoende växt.
Mjällådalen hyser troligen Nordens största förekomster av arten.
700 plantor av glesröe i sidoravin
Glädjande så fann Johan även ett bestånd av glesgröe i en sidoravin. Det var ca 700 plantor och det är då en av länets största förekomster såvitt vi vet. Glesgröet är troligen något förbisett längs ån och är normalt lite mer krävande på växtplatsen då den trivs bättre i kalkrika områden. Både glesgröe och sötgräs tillhör en grupp östliga växter, sk ryssgräs som har sin huvudutbredning på den ryska taigan.
Fynd av myskmåra
Det gjordes även en del fynd av myskmåra som är ganska väl spridd längs ån, men alltid sparsam på sina lokaler. Enstaka fynd av orkidén knärot gjordes också. Knäroten uppmärksammas särskilt i år då den är utsedd till årets växt av Svenska Botaniska Föreningen. Knärot är ny på rödlistan då den anses minska i takt med att dess biotoper, äldre mossrika gran- och blandskogar försvinner.
Text och bilder: Stefan Grundström
På jakt efter den fantastiska Murklan efter Västanåleden.
Prel. Den 16 juni 2012
Ny led från Tunbodarna till Västanå. Nipor, djupa raviner, korvsjöar gammelskog. Leden passerar också fyndstället med de märkliga murklorna som förhoppningsvis återkommit.
Kontaktperson:
Elisabeth Nilsson, telefon 060-820 79.
Läs mer om det fantasiska svampfyndet i Sundsvalls tidnings artikel, Sensationellt svampfynd i Mjällådalen.